Suche

Sprachliche Form
Bedeutung
Etymologie


Sprache / Dialekt: Form:

Show scan ▲

8837. *tragīnāre v. (lat.) „dahinziehen“

Mit Suff.W.:

Ablt.: it. traino „Fuhre“, „Schleife“, „Schlitten“, tranello „großer Karren“, abruzz. trayine̥ „großer Karren“, log. trainu „Sturzbach“ Guarnerio, R., 33, 70
Romania, recueil trimestriel consacré à l’étude des langues et des littératures romanes, begr. von Meyer, P. / Paris, G., hrsg. von Roques, J. Paris, 1872ff

Open details page for this bibliographical entry
, frz. train „Zug“, „Gangart“ (> It. treno „Zug“, „Gangart“), bmanc. tran <Art Wagen>, frz. traîne „Zugnetz“ (> Kat. trena „Zugnetz“), westfrz. tren „Schlitten“, südwestfrz. tren „Schlitten“, pik. trinwer „Schlitten“, frz. traîneau „Schlitten“, MA. auch „Egge“, bmanc. tren „Geißblatt“, traînasse „Vogelknöterich“ (polygonum aviculare), fr.-comt. trenú „Vagabund“, bmanc. trenú „Vagabund“; Prov. tragin „Zug“, „schleppe“, tragina schleppe“, „Schlitten“, kat. tragí „Fahre“, traginer „Fuhrmann“, asp. traino „Gefolge“, nsp. traina „Lauffeuer“;
Diez, 493
Diez, F.: Etymologisches Wörterbuch der romanischen Sprachen. Mit einem Anhang von A. Scheler, 4 Ausg. Bonn, 1878

Open page in resource

Open details page for this bibliographical entry
, Förster, Zs., 15, 522
Zeitschrift für romanische Philologie, begr. von Gröber, G., hrsg. von Hilka, A. Halle, 1876ff

Open details page for this bibliographical entry
(It. trascinare von prov. traisa Diez, 407
Diez, F.: Etymologisches Wörterbuch der romanischen Sprachen. Mit einem Anhang von A. Scheler, 4 Ausg. Bonn, 1878

Open page in resource

Open details page for this bibliographical entry
ist nicht möglich, doch macht das -sc- auch bei traginare Schwierigkeit; transaginare für sp. traginar Pidal, R., 29, 374
Romania, recueil trimestriel consacré à l’étude des langues et des littératures romanes, begr. von Meyer, P. / Paris, G., hrsg. von Roques, J. Paris, 1872ff

Open details page for this bibliographical entry
ist eine gewagte Konstruktion und befriedigt auch lautlich nicht; trient. strotsegar „schleppen“, nonsb. strozgyar „schleppen“, engad. strozcher „schleppen“ mit -o- von tirol. strutzen Battisti
Battisti, C.: Studi di storia linguistica e nazionale del Trentino. Firenze, 1900

Open details page for this bibliographical entry
, Nonsberg 47 ist kaum möglich, da die min. Formen o, nicht u zeigen.)

Information about the formatting

bold, italic, smallcaps, green, blue, red, opaque, >, []
Zur Werkzeugleiste springen